Projekt Gropanässtugan

Your Logo

Gropanässtugan – stiftets äldsta prästgård

Sedan 1 april 2012 är hembygdsföreningen stolta och tacksamma ägare av Gropanässtugan, efter att denna skänkts till oss av Södra Sandsjö församling.

Genom länsstyrelsens projekt ”Hus med historia” sökte vi och fick beviljade medel till renovering av det gamla torvtaket samt fasaden. Den visade sig dock bli betydligt mera omfattande än vad som först projekterats, eftersom hela torvtaket måste läggas om pga läckage.

Tack vare alla som ställt upp med ekonomiska bidrag och ideellt arbete – privatpersoner, företag och Tingsryds kommun – har vi ändå tillsammans kunnat bevara detta 1600-talshus till eftervärlden! Vår tanke är att Gropanässtugan även i framtiden ska fungera som mötesplats för de boende i S Sandsjö socken.

Under våren 2013 fortgick renoveringsarbetet – vi blev t ex tillåtna att elda i spisen och de båda sättugnarna igen! Huset utrustades även med nya vitvaror, kaffebryggare, micro etc. Under 2016 påbörjades kittning och och målning av alla fönster; ett arbete som slutfördes våren 2017. Vi hoppas även kunna fixa till uthuset framöver med bl a målning och byte av trasiga takpannor.

Framkammarstuga

Före 1595 var Sandsjö en del av Linneryds församling. 1595 byggdes ett kapell i Sandsjö ”ut mot den danska gränsen”. Sandsjö blev ett eget pastorat. Ett eget pastorat med en egen präst måste ha ett stomhemman, som kunde försörja prästen. År 1624 överlät därför konung Gustaf II Adolf kronohemmanet Gropanäs till ”Pastors Stom, att njuta och till ervärdeliga tider behålla.” Hemmanet omfattade 1 helt mantal (se förklaring nedan). Det var sockenmännens skyldighet att bebygga detsamma. Det fanns lagar som noga reglerade hur byggnaderna skulle vara beskaffade och hur många de skulle vara: bostadshuset skulle bestå av stuga med två kamrar, och Gropanässtugan byggdes också enligt anvisningarna som en framkammarstuga (se nedan). Den förste komministern i Sandsjö, Laurentius Verelin, bodde i Gropanäs till sin död 1711. Det betyder att Gropanässtugan är byggd på 1600-talet, och därmed den äldsta bevarade prästgården i Växjö stift.

Efter 100 år som självständigt pastorat blev Sandsjö 1696 degraderat till annexförsamling under Linneryd. Kyrkoherden där ansåg sig nu ha rätt till ett stomhemman i sitt annex, och sockenborna i Sandsjö blev därför tvungna att se sig om efter ett lämpligt hemman. Det blev kronohemmanet Perstorp om 5/8 mantal. Det benämndes kaplanboställe, och Verelins efterträdare kom att vara bosatta där. Gropanäs blev istället arrendegård i kyrkans ägo. I Gropanässtugan bodde gårdens arrendatorer med sina familjer ända in på 1930-talet, då stugan ansågs vara alltför omodern. Omkring 1940 byggdes så en ny arrendatorsbostad i Gropanäs, och det gamla huset började förfalla. En av de sista arrendatorerna i Gropanäs var Elna och Gustav Oskarsson. Sonen Erik och hans hustru Britt övertog sedan arrendet. Därefter styckades mangårdsbyggnaden med en tomtplan av och är nu fritidsbostad. Inägorna ägs av Per-Olov Almqvist. Skogsmarken brukas av stiftets ekonomiska förvaltning.

Södra Sandsjö saknade ett församlingshem, så i början på 1940-talet beslutade man att flytta det gamla huset i Gropanäs till sin nuvarande plats. Timret plockades ner; de olika delarna märktes upp och allt forslades till Dångemåla. För återuppbyggnaden svarade Vilhelm Sandell. Folke Schönbeck satte upp murverk och spisar. Innan stugan plockades ner hade de gamla spisarna noga fotograferats och mätts upp, och de som finns i stugan idag motsvarar således de som fanns i huset i original. Tjärpappen som fanns på taket när huset flyttades byttes ut till torvtak.

I början av 1970-talet, när skolan centraliserats, blev en del av kyrkskolan inredd till ett modernt församlingshem. Gropanässtugan miste därmed sin funktion som församlingshem, och har sedan dess fram till 2012 använts sporadiskt av kyrkan bl a vid friluftsgudstjänsterna i Enebacken.

Förklaringar

Mantal, hemmantal, är en historisk, kameral taxeringsenhet eller besuttenhetsmått som utgjorde grund för beskattning. Mantalet beräknades som regel i åker- och ängsmark, och uppskattades i tunnor (tunnland) och kappar efter hur mycket säd man kunde odla på marken. Därigenom borträknades skogsdungar och tomter.

Talet utgjorde ett mått på gårdens skattekraft och de skatteprestationer eller arrenden som gården skulle prestera. Ursprungligen var måtten 1, ½ eller ¼. Hemmansklyvningar och nedskrivningar av mantalet (förmedling) ledde efterhand till förskjutningar i kvoterna (till exempel ¾, 1/8). Som underlag för bestämmande av skattens storlek (jordeboks- och mantalsräntan) fastställdes hemmanets skattekraft genom taxering under Gustav Vasas tid. Skattekraften angavs i mantal. Ordet är bildat av ’man’ och ’tal’ och dess betydelse var ursprungligen ’antal man’, en förteckning över vapenföra eller skattskyldiga män.

Framkammarstuga

Framkammarstugans ursprungliga plan är en enkelstuga med en framkammare tillbyggt med en stocklängd på vardagsstugans yttergavel. Denna tillbyggnad delades ofta genom en tvärvägg till två rum med var sin ingång från stugan. Om framkamrarna användes som bostadsrum på vintern blev de försedda med eldstäder och en separat skorstensstock (se sättugnarna). Ritningen nedan visar en framkammarstuga (dock spegelvänd jämfört med Gropanässtugan). Kammaren innanför förstugan omvandlades efterhand till kök. En del hus fick även en tillbyggd gäststuga på motstående sida stugan.